I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv

Tom och Karin väntar sitt första barn när Karin blir sjuk och måste åka in till sjukhuset. Det visar sig att hon drabbats av akut leukemi och barnet måste förlösas prematurt med kejsarsnitt. Under en period tillbringar Tom hela sin tid med att gå mellan dottern Livia på neonatalavdelningen och Karin som ligger och blir allt sämre på intensivvårdsavdelningen. När Tom återvänder hem så är det med en chockartad sorg och med en bebis som enligt myndigheterna är föräldralös och fosterhemsplacerad hos honom eftersom han och Karin inte var gifta och inte hade skrivit på faderskapspapprena. Samtidigt som han planerar begravningen så försöker han få vårdnaden om sitt eget barn, dessutom så dör hans pappa några månader senare.

När I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv kom i höstas så pratades det överallt om boken och nu i veckan kom beskedet att den är nominerad till Nordiska rådets Litteraturpris, så det här är en bok som funnits på min radar ett tag och som jag hade höga förväntningar på. Även om det är en väldigt tragisk historia som är baserad på verkliga händelser, så lever tyvärr boken inte upp till mina förväntningar. Jag tycker att bokens första del som utspelar sig på sjukhuset är den bästa och mest gripande, medan resten av boken där begravningen planeras och tillbakablickarna på deras förhållande inte känns lika intressanta.