Oktober - en sammanfattning

Det har blivit dags att sammanfatta läsmånaden oktober, en månad där jag de flesta böcker som jag läst har varit nya böcker från biblioteket (och min långa lista med reserverade böcker är nu något kortare). Det har också varit en månad med ovanligt många riktigt bra böcker och den avslutades med den läskigaste bok jag läst på länge.

Mannen som dog två gånger av Almudena Grandes

Den lilla bokbussen i Provence av Nina George

Svårmodets döttrar av Anna Laestadius Larsson

Flickan som fick en röst av Abi Daré

Bikupan av Sarah Crossan

Larmrapporten - Att skilja vetenskap från trams av Emma Frans

Inte av denna världen av Yaa Gyasi

Det här är den bästa tiden av ditt liv av Emma Bouvin

Hamnet av Maggie O'Farrell

Nidamörkur av Peter Fröberg Idling

 

Antal lästa böcker: 10

Antal pappersböcker: 10

Antal e-böcker: 0

Antal ljudböcker: 0

Antal böcker utgivna 2020: 9

Antal klassiker: 0

Antal deckare: 0

Antal faktaböcker: 2

Antal serier: 0

Antal poesi: 0

Antal kvinnliga författare: 9

Antal manliga författare: 1

Antal kvinnlig och manlig författare: 0

Antal böcker lästa på svenska: 10

Antal böcker lästa på engelska: 0

Antal böcker lästa på originalspråk: 4

Antal recensionsex: 0

 

Antal länder: 7 (Sverige, England, Irland, Spanien, Nigeria, Ghana, Tyskland)

 

Det här är den bästa tiden i ditt liv

Till vardags är Emma Bouvin reporter på DN och skriver även krönikor om vardagslivet, som jag brukar läsa och som alltid brukar vara bra och träffsäkra. Nu har hon skrivit en bok om livet som småbarnsförälder, från den första dejten med sin man, tvivlet om att kunna bli gravid alls, hur det är att ha ett barn som nästan dör och hur hon plötsligt har en sexåring som ska börja förskoleklass. Bouvin skriver om hur det är att inte älska den första tiden med en bebis och att inte gilla att leka med barnen. Jag känner igen ett par av texterna från DN, men det är en intressant och läsvärd bok även för någon som mig som inte har egna barn.

Inte av denna världen

Gifty bor numera i Kalifornien och studerar neurovetenskap vid Stanforduniversitet där hon forskar på beroende och depressioner. En dag ringer hennes mammas präst från Huntsville, Alabama och berättar att mamman vägrar att kliva upp ur sängen eller äta. Det gör att mamman flyttar in hos Gifty och medan mamman ligger okontaktbar i sängen börjar Gifty tänka tillbaka på sin uppväxt med en mamma som lämnat hemlandet Ghana med drömmen om ett bättre liv och storebror Nana, som var en lovande idrottare innan han fastade i ett drogberoende.

Inte av denna världen är den andra romanen av ghananskfödda författaren Yaa Gyasi som kommer på svenska, och jag var väldigt förtjust i hennes debutroman Vända hem som kom för några år sedan. Det här är en roman som är väldigt bra och stark om att hitta sin egen identitet och hur uppväxten färgar en. Det här en bok som jag verkligen rekommenderar alla att läsa.

Bikupan

 

Ana och Connor är båda gifta, men det hindrar dem inte från att inleda en relation där de under flera år träffas i smyg. De träffas korta stunder på hotellrum och ibland på någon helgresa. Starka känslor, stor passion och snabbt raderade sms blandas med känslor av svek. När Connor en dag oväntat dör står Ana ensam kvar med minnena av deras kärlek. För att behålla något av Connor börjar hon närma hans fru, Rebecca.

Bikupan är den irländska författaren Sarah Crossans första roman för vuxna, tidigare har hon skrivit ungdomsböcker. Det här känns inte som en vanlig roman i formen, utan mer som att den är skriven på någon form av fri vers. I vilket fall som helst är den väldigt bra och fylld med känslor. Det känns som att det här är en sådan typ av bok som går snabbt att läsa, men som kommer att stanna kvar desto längre.

Årets nominerade till Augustpriset

 I dag presenterades årets nominerade böcker till årets Augustpris

 

Årets skönlitterära bok

Minnestrådar av Carola Hansson

Splendor av Stefan Lindberg

Jag ser allt du gör av Annika Norlin

Samlade verk av Lydia Sandgren

Jordlöparens bok av Thomas Tidholm

 

Årets fackbok

Livets tunna väggar av Nina Burton

Familjen av Johanna Bäckström Lerneby

Herrarna satte oss hit av Elin Anna Labba

Längta hem, längta bort av Kristoffer Leandoer

Trubbel – berättelsen om Olle Adolphson av Jan Malmborg

Sverigevänner – historien om hur pappa och jag försökte bli svenskast på Tjörn av Arash Sanari

 

Årets barn- och ungdomsbok

Mitt bottenliv – av ensam axoloti av Linda Bondestam

Kråkorna av Peter Bergting och Anders Fager

Billie, korven och havet av Julia Hansson

Kom dagen, kom natten av Åsa Lind och Emma Virke

Humlan Hanssons hemligheter av Kristina Sigunsdotter

Alltid hejdå av Alm Thörn

I vanlig ordning så har jag inte läst så många av de nominerade böckerna och har inte ens hört talas om de flesta av dem. Den enda av årets nomineringar som jag har läst är Annika Norlin och jag känner mig inte så sugen på att läsa någon fler heller. Det finns två titlar som jag saknar bland nomineringarna och det är Kjell Westös Tritonus och Peter Englunds Söndagsvägen.

Flickan som fick en röst

 

Adunni är fjorton år gammal och hennes stora dröm är få utbilda sig eftersom hennes mamma har sagt att det är det enda sätter att få en röst för att kunna göra sig hörd och bestämma sin egen framtid. I stället för att få gå i skolan blir hon såld av sin pappa som fru nummer tre till en äldre man som kräver att hon ska föda honom en son. När hon med en förhoppning om ett bättre liv rymmer från äktenskapet hamnar hon i Lagos som hembiträde i en rik familj. Som hembiträde är hon helt i händerna på sin arbetsgivare som inte behandlar henne väl. När Adunni ändå inser att hon måste stå upp både för sig själv och de funnits där före henne och de som kommer efter hittar hon ett sätt att tala tills någon lyssnar.

Flickan som fick en röst är den nigerianska författaren Abi Darés debutroman och det är en oerhört stark debut. Det här en berättelse som är väldigt välskriven och som berättar en stark historia som griper tag i mig och som gör det svårt att lägga ifrån sig boken. Även om ämnet är tungt, så flyter språket väldigt lätt. Den här boken är en av de få fullpoängare som jag har läst i år och jag kommer att rekommendera den till alla som vill läsa en riktigt bra roman. Jag ser även fram emot att läsa fler böcker av Daré i framtiden.

Svårmodets döttrar

 

Det är 1968 och höst och i Svårmodet rustas det för fest i polismästarbostaden, där tre generationer bor. Det är den trettioåriga bröllopsdagen mellan Greta och Harald som ska firas, även om Gretas mamma Ingeborg kallar äktenskapet för det trettioåriga kriget. Mormor Ingeborg bor på nåder i källaren hos sin dotter och svärson. I bagaget har hon med sig sina erfarenheter av kärlek och kampen för kvinnor rättigheter, men vad har det lett till. Mamma Greta lyckades ta det steg upp i societeten som hon drömde om som ung, men har det varit värt det pris som hon har betalat. Det viktiga för henne är hur saker ser ut i andras ögon. Dottern Eva är sexton år och letar desperat efter en väg ut från tillvaron i det lilla samhället för att kunna skapa sin egen väg i livet. Den som dominerar hela tillvaron är pappa Harald som gör att mörkret och smärtan växer under ytan.

Svårmodets döttrar är den senaste romanen av den svenska författaren Anna Laestadius Larsson och det är första gången som hon skriver en roman som utspelar sig mer i vår samtid och som inte innehåller några kända verkliga personer. Tidigare har Laestadius Larsson skrivit fyra romaner om kvinnor på 1700-talet (Barnbruden, Pottungen, Räfvhonan och Kurtisanen) och en roman om konstnären Hilma af Klint, Hilma – en roman om gåtan Hilma af Klint. Det här en stark och känslosam berättelse om kvinnors historia under 1900-talets första del som berättas genom tre generationer kvinnor som tampas med samma saker fast på lite olika sätt. Det handlar även om samhällets syn på hur kvinnor ska vara och vilken roll de ska ha på arbetsmarknaden. Den här boken väckte ganska många känslor hos mig, mest ilska, och den var svår att lägga ifrån sig. Jag ser redan fram emot att läsa fler böcker av Laestadius Larsson i framtiden.

Den lilla bokbussen i Provence

Det är 1968 när Francis Meurienne, som jobbar varuutkörare och lumphandlare, bestämmer sig för att för starta ett rullande bibliotek för att alla i områden ska få tillgång till litteratur och böcker. Till en början är lokalbefolkningen skeptisk till idén, särskilt till litteraturen och de effekter som den kan ha. Till sin hjälp har Francis den trettonåriga Marie-Jeanne, som har en unik talang att se kärlek och vilka hjärtan som hör ihop. Frågan är om hon kan ta litteraturen till hjälp för att få de som hör ihop att själva inse det.

Den lilla bokbussen i Provence är den senaste boken av den tyska författaren Nina George som kommer på ut på svenska, och den hänger ihop lite grann med hennes tidigare roman Den lilla bokhandeln i Paris. Det här är en mysig och charmig liten berättelse som inte liknar de flesta andra berättelser då det är Kärleken som är berättaren och att det finns en ett pratande olivträd (som inte vill prata om sin ålder). Jag rekommenderar boken om man vill ha en trevlig underhållning för stunden, även om jag tyckt bäst om Georges andra bok på svenska, Den lilla bistron i Bretagne.

Årets Nobelpris

Idag meddelade Mats Malm, Svenska Akademins ständiga sekreterare, vem som blir får årets Nobelpris i litteratur. I år går priset till den amerikanska poeten Louise Glück, en författare som jag i ärlighetens namn aldrig hört talas om innan idag. Läs mer om årets pristagare hos det svenska förlaget Rámus.

Det kommer inte att bli någon vanlig prisutdelning och bankett för årets nobelpris på grund av det rådande läget i världen. Under detta märkliga år var det skönt att i alla fall ett par saker var som vanligt, att den ständige sekreteraren kom ut genom den vanliga dörren i Börshuset och att jag aldrig hört talats om årets pristagare.

Mannen som dog två gånger

 

Guillermo García Medina är en ung läkare i Madrid som under spanska inbördeskriget hjälper sårade republikanska soldater genom att operera dem och genom att ge blodtransfusioner. När Franco och falangisterna vunnit kriget tvingas han byta identitet för att inte riskera att avrättas av den nya regimen. Den som hjälper Guillermo med att byta identitet är en av hans patienter, diplomaten Manuel Arroyo Beníetz, som även han tvingas byta identitet. Manuel Arroyo rekryterar Guillermo till det spanska kontraspionaget som ska på varsin sida av Atlanten infiltrera det underjordiska nätverket som hjälper tyska officerare att via Madrid få en fristad i Perons Argentina.

Mannen som dog två gånger är den andra romanen som jag läser av den spanska författaren Alumdena Grandes och i likhet med den förra boken, Manolitas tre bröllop, utspelar sig även den boken under det spanska inbördeskriget, även om den här boken tillstörsta delen utspelar sig under andra världskriget och efterkrigstiden. Bokens huvudpersoner är fiktiva, men stora delar av berättelsen bygger på verkligheten, en historisk verklighet som det inte pratas så mycket om. Det finns även en del verkliga personer som är med i boken som bikaraktärer, vilka som är verkliga och fiktiva framgår av det utförliga personregistret i slutet av boken. Det här är en väldig bra berättelse om ett intressant ämne och som jag verkligen rekommenderar. Dock har det tagit tid för mig att läsa boken, vilket nog beror på kombinationen av en riktig tegelsten på 760 sidor, det inte mest lättsamma ämnet och att jag inte varit på topp.