Det är 1919 och ett fartyg är på väg över havet
från Japan till USAs västkust. På en del av båten trängs en grupp unga japanska
kvinnor som har packat allt som de behöver för sitt nya liv. Deras viktigaste
ägodel är bilderna på sina blivande makar, som är stiliga och som har skrivit om
hur framgångsrika de är och som har lovat att möta kvinnorna på kajen i San
Francisco. Kommer livet att bli som kvinnorna trodde.
Vi kom över havet av den japansk-amerikanska
författaren Julie Otsuka är en bok som jag läser för andra gången till min
bokklubb (första gången jag läste den var 2013) och jag kom ihåg det som en
väldigt stark berättelse som berättades i det ovanliga vi-formatet. Nu när jag läser
om boken visar det sig att jag mest kommer ihåg början av boken, den delen där
de är på båten och besvikelsen över vad som väntade dem när de kom fram. Det är
inte bara en berättelse om att möta en annan verklighet än de drömt om, utan
även en berättelse om ett rasistiskt USA där japanerna inte integreras i
samhället och där de stämplas som fienden och skickas iväg till läger efter
Japans anfall på Pearl Harbour.