Reykjavík

 

Sommaren 1956 jobbar den femtonåriga Lara hos ett par på den lilla ön Videy, utanför Reykjaviks kust, när hon försvinner spårlöst. Med tiden kommer fallet att bli Islands största olösta fall då ingen vet vad som hände med Lara. Trettio år senare, samtidigt som Reykjavik förbereder sig för stadens 200-årsjubileum, börjar journalisten Valur Róbertsson en egen utredning av fallet. Det visar sig farligare än han trodde att närma sig svaret på gåtan, då det finns de som är beredda att göra vad som helst för att sanningen inte ska komma fram.
 
Reykjavík är en isländsk deckare skriven av deckarstjärnan Ragnar Jónasson tillsammans med Islands statsminister Katrín Jakobsdóttir. Det är en berättelse som till största delen utspelar sig under 1986, ett år då Reykjavik både firade sitt 200-årsjubileum och stod värd för ett möte mellan USAs president Ronald Regan och Sovjetledaren Michail Gorbatjov. Det märks att författarna har gillat att gå tillbaka till sin barndoms stad och hur det såg ut då (bl a är det någon i boken som ställer frågan om det verkligen finns någon som skulle läsa isländska deckare). Själva deckargåtan i sig är ganska vanlig och visar att det redan från dag ett funnits de som velat mörka vad som hände.

Utlämnad

 

Fyra vänner från skoltiden beger sig ut på ripjakt i den isländska vildmarken och när de råkar ut för en oväntad snöstorm söker de skydd i en övergiven jaktstuga. De vet att om de inte lyckas bryta sig in i stugan så kommer de inte att överleva. Däremot är ingen av dem beredd på det som väntar dem i stugan. Medan mörkret och skräcken sänker sig över dem kommer en gammal tragedi upp till ytan. Frågan är om de kommer att överleva natten.
 
Utlämnad är den senaste boken som kommit på svenska av den isländske deckarförfattaren Ragnar Jónasson, även om det här är mer av en thriller än en deckare. Jag har läst alla Jónassons deckare som finns på svenska och jag brukar gilla dem och hade höga förväntningar på den här boken. Tyvärr lever den inte riktigt upp till mina förväntningar och även om premissen för berättelsen är intressant med fyra personer som är helt isolerade från omgivningen, tycker jag inte den håller hela vägen eftersom det händer lite för mycket som är lite väl osannolikt.  

Aska

 

En man hittas brutalt ihjälslagen vid ett hus som håller på att renoveras vid en fjord på norra Island. På den lilla polisstationen i Siglufjörður har Ari och hans kollegor fullt upp med att lösa det förbryllade fallet samtidigt som de alla har sina egna privata problem. Samtidigt åker en journalist från Reykjavik norr ut för att utforska fallet på egen hand. Frågan är vilka hemligheter som mannen har burit på och om svaret finns i det förflutna.

Aska är den andra delen i den isländske deckarförfattaren Ragnar Jónassons serie Det mörka Island som inleddes med Snöblind. Jag gillar Jónassons böcker och det faktum att de utspelar sig på ödsliga delar av Island. Till stora delar gillar jag även den här boken, men mot slutet händer det lite väl mycket och upplösningen blir lite väl dramatisk för min smak. Även om jag har vissa invändningar mot upplösningen så ger boken en trevlig underhållning för stunden.

Snöblind

 

Ari Thór är en nybliven polis som får sitt första jobb i Siglufjörður, en liten stad på norra Island som tidigare levde på sill och som ofta blir isolerad på vintern när vägarna är igensnöade. Det är en trakt där ingen låser dörren så när en ung kvinna hittas halvnaken, blödande och medvetslös i snön en kväll påverkas hela samhället. I ett samhälle där alla vet allt om varandra har lögner och hemligheter blivit ett sätt att leva och det gör att det kan bli svårt att lita på människor.

Snöblind är den sjätte boken av den isländske författaren Ragnar Jónasson som kommer på svenska, även om det här är hans debutroman från 2010 och det är den första delen i serien Det mörka Island. Jag var lite orolig för vad jag skulle tycka om boken då jag gillat de tidigare böckerna som jag läst och det är inte alltid som författare hittat sin stil redan i debuten. Jag blev positivt överraskad av boken då den är lika bra som Jónassons andra böcker och har verkar redan här ha hittat sin stil med ödsliga platser där vädret är som en extra karaktär, inte så många mord och ganska tunna böcker (den här är på 270 sidor, vilket är en ganska lagom längd). Det är en bra deckare som jag tycker håller nästan hela vägen, mot slutet där det blir många frågor som bara polisen Ari får höra svaret på (det tycker jag alltid är lite irriterande). Nästa del i serien, Aska, verkar släppas i sommar, och jag ser redan fram emot att läsa den.

Modernista skickade boken

Vit död

 

1983 hittas en morgon sjuksköterskan Yrsa mördad på sitt kontor på det gamla tuberkulossanatoriumet i Akureyri på norra Island. Kriminalinspektör Hulda Hermansdóttir och hennes överordnade kollega Sverrir dit för att utreda fallet. En vecka efter mordet hittas huvudläkaren Fridjon död efter vad som verkar vara ett fall från en balkong och det hela avskrivs som ett självmord av Sverrir.

2012 håller Helgi Reykdal, som jobbat ett tag som polis och som pluggat kriminologi i England, på att skriva sitt examensarbete om de olösta morden i Akureyri. Han har också erbjudits en tjänst hos polisen i Reykjavik, den tjänst som Hulda Hermansdóttir är på väg att pensioneras från. Under arbetet med avhandlingen träffar Helgi de misstänkta från 1983, även om inte alla är så villiga att prata om fallet. När en av dem, Tinna, hittas mördad bestämmer sig Helgi för att börja hos polisen för att kunna utreda morden ordentligt.

Vit död är den senaste romanen som kommer på svenska av den produktive isländske deckarförfattaren Ragnar Jónasson. Jag gillar Jónassons böcker om Hulda Hermansdottir, även om hennes historia har berättats i en lite annan ordning än jag är van, och hon är inte med så mycket den här boken. Det verkar som att Vit död utspelar sig parallellt med den första boken, Mörkret, och har man läst den boken förstår man varför vissa är som de är i den här boken. Som deckare fungerar den här boken alldeles utmärkt och historien fungerar hela vägen, och jag hoppas att det kommer en fortsättning där Huldas försvinnande utreds ordentligt.

Byn

Una är trettio år och arbetar som lärare i Reykjavik när hennes bästa vän visar henne en annons där de söker en lärare till den lilla byn Skálar för att undervisa två barn. Då Una är i behov av ett miljöombyte söker hon jobbet och flyttar till den ensligt belägna byn på Islands nordöstra halvö som har tio invånare. När Una kommer till byn känner hon sig inte särskilt välkommen av byborna och det verkar som att de döljer en mörk hemlighet. Det blir inte bättre av att det spökar i huset som hon bor i och att det verkar ha att göra med en ung flicka som tragiskt dog för många år sedan.

Byn är den senaste boken från den isländske deckarförfattaren Ragnar Jónasson och det är en bok som är fristående från hans serie om polisen Hulda Hermannsdóttir. För mig som gillar deckare som utspelar sig på ödsliga platser och som inte innehåller så många mord är det här verkligen en bok som passar mig. Berättelsen är uppbyggd på ett sådant sätt att det är svårt att veta vad som är sant och inte, vilket ökar spänningen. Jag uppskattar Jónasson allt mer som deckarförfattare för varje bok som jag läser och jag ser fram emot att läsa ännu en bok om Hulda Hermannsdóttir i höst.

Dimma

Det är julhelgen 1987 och på en isolerad bondgård på östra Island bor Einar och Erla när det under en snöstorm plötsligt knackar på dörren och utanför står en okänd man. De släpper in den oväntade gästen och erbjuder honom mat och husrum tills stormen dragit förbi. Det visar sig snart att mannen kanske inte är den som han utger sig för att vara och att det kan ha varit ett misstag att släppa in honom. Samtidigt i Reykjavik blir polisen Hulda Hermansdóttir allt mer bekymrad över tonårsdottern Dimma, som mest dragit sig in i sig själv och undan världen.

Dimma är den tredje delen i den isländske författaren Ragnar Jónassons serie om polisen Hulda Hermansdóttir och jag tycker nog att det är den av böckerna som jag gillat mest och jag har sträckläst den under ett par kvällar. Om man i likhet med mig är förtjust i deckare som utspelar sig i ödsliga miljöer så är den här att rekommendera då den inte bara utspelar sig på en ödslig plats, utan även på grund av snöstormen är helt isolerad.

Ön

1987 hittas en ung kvinna brutalt mördad i familjens stuga ute på Västfjordarna på Island. Det dröjer inte länge förrän polisen misstänker kvinnans pappa för mordet. På polisen i Reykjavik jobbar Hulda Hermansdóttir och hon har just blivit nekad en befordran som istället gått till den yngre kollegan Lýður, som är inställd på att göra karriär. Tio år senare återförenas ett kompisgäng för en helg i en jaktstuga på den isolerade ön Elliðaey och när en av dem hittas död hamnar utredningen på Hulda Hermansdóttirs bord och hon är fast besluten att lösa fallet. Kan det finnas en koppling mellan de två fallen?

Ön är den andra delen i den isländske författaren Ragnar Jónassons serie om Hulda Hermansdóttir och den här boken utspelar sig långt tidigare i hennes karriär än den första boken Mörkret. Jag tycker att den här boken är bättre än den första och att den håller hela vägen utan att spåra ut allt för mycket. Det är också en bok som passar lite extra bra för oss som gillar deckare som utspelar sig i ödsliga och karga miljöer.

Modernista skickade boken

Mörkret

Hulda Hermannsdóttir jobbar som kriminalinspektör vid Reykjavikspolisen och även om hon närmar sig pensionen så tvingas hon att gå tidigare än väntat för att göra plats åt en ny yngre kollega. Innan Hulda slutar får hon chansen att välja ett gammalt fall att sysselsätta sig med de sista dagarna och hon vet exakt vilket fall hon ska välja. Ett år tidigare hittade man en död kvinna på en enslig strand och den snabba polisutredningen kom fram till att det var ett självmord. Hulda är övertygad om att det finns mer bakom fallet än som framkom i den första utredningen. Det dröjer inte längre förrän Hulda upptäcker att det är något annat än självmord som ligger bakom dödsfallet och när hennes kollegor försöker hindra utredningen inser hon att det står mer på spel än hon först trodde.

Mörkret är den isländske författaren Ragnar Jónassons första bok som översätts till svenska och det är den första delen i en trilogi om Hulda Hermannsdóttir. Jag har en förkärlek för deckare som utspelar sig på karga platser, som till exempel Island, och jag vill verkligen gilla den här boken. Den största svagheten är att det finns lite för många sidohistorier som i mitt tycke inte tillför berättelsen så mycket och som mest förvirrar mig innan jag förstår hur de passar in i huvudberättelsen. Sedan är det att boken marknadsförs med att den har en chockerande upplösning. Om det är något som jag inte gillar i deckare så är det just chockerande upplösningar.

Modernista skickade boken