Dottern i Paris

Det är hösten 1939 i Paris när Elise och Juliette lär känna varandra i den vackra parken Bois de Boulogne när de båda unga kvinnorna är gravida, Elise med sitt första och Juliette med sitt fjärde. Trots att kriget kryper allt närmare misstänker ingen av dem att deras liv kommer ta en katastrofal vändning. När Elise blir föremål för nazisterna intresse lämnar hon det värdefullaste hon har, dottern Mathilde, hos Juliette. När kriget är slut återvänder Elise till Paris för att återförenas med sin dotter, men när hon kommer fram till kvarteret där Juliettes bokhandel låg är hela affären borta efter att ha träffats av en bomb och Juliette är spårlöst försvunnen. Elise ger aldrig upp hoppet om att få reda på sanningen om vad som hände hennes dotter och sökandet tar henne till slut på en resa över Atlanten.
 
Dottern i Paris är den tredje boken av författaren Kristin Harmel som kommit på svenska och det är den tredje boken som jag läser. I likhet med de tidigare böckerna så utspelar sig även den där under andra världskriget, och den här återknyter i viss mån till den första boken, De bortglömda namnens bok. Det är en känslosam berättelse om en moders kärlek till sina barn och vad de är beredda att göra för att barnen ska överleva, även om det är ett beslut som de kommer att få leva med resten av livet.