Löpa varg

 

Ulf Norrstig är en pensionerad jägmästare som har jagat så länge han kan minnas och har lärt sig det av sin pappa och farfar. En vinterdag får han se en varg som kommer fram ur skogen och när vargen står stilla får Ulf möjlighet att studera det vackra djuret. Mötet med vargen kommer att sätta spår i Ulf, som börjar tänka om när det gäller jakten, synen på djuren och skogen plus att nya minnen börjar poppa upp.

Löpa varg av Kerstin Ekman en bok som har figurerat överallt under hösten och nu i jul passade jag på att låna den av mamma. Det är en oerhört vacker berättelse som ålderdomen, minnen, skogen, djuren och jakten, som i de norra delarna av landet är ett vanligt sätt att skaffa kött på. Jag är ofta lite svag för berättelser som utspelar sig i de nordliga delarna av vårt land och den här boken utspelar sig i Hälsinglands ödsliga skogar, som påminner mig lite om Jämtland. Jag tycker att Ekman än en gång har lyckats fånga glesbygdens stämning och karaktärerna känns levande och trovärdiga. Jag blev alldeles uppslukad av boken och hade svårt att lägga bort den.

Grand final i skojarbranchen

Lillemor Troj är en respekterad författare som gett ut böcker i mer än femtio år, men den dagen hon får läsa ett manus om sitt eget liv så sätts hennes värld i gungning. Den som är skrivit boken är Babba, en kvinna som Lillemor känt i många år, de har aldrig utvecklat någon vänskap, men de delar på en stor hemlighet. Under alla år så är det nämligen Babba som suttit på den litterära talangen, medan det är Lillemor som det rätta utseendet och de rätta maneren för att som ung kvinna ta sig fram i den litterära världen.

I Grand final i skojarbranchen leker Kerstin Ekman med autofiktionen och det finns en del likheter mellan Lillemor Trojs och Kerstin Ekmans karriärer, vilket gör att jag mot slutet tänker tänk om det inte är en påhittad roman. Det är bra och välskriven berättelse som väcker lite tankar om att det som ung kvinna kanske inte räcker med att ha en litterär talang om man inte har det rätta utseendet.

Händelser vid vatten

En midsommarafton i början av 1970-talet kommer Annie och dottern Mia till byn Svartvattnet i norra Jämtland med bussen från Stockholm. När Dan som skulle komma och möta dem vid bussen inte dyker upp så bestämmer de sig för att försöka leta reda på stugan där de ska bo och beger sig in i skogen. När Annie till slut ger upp så söker hon hjälp i det blå tälten nere vid vattnet, men där blir hon vittne till något fruktansvärt. Arton år senare så är det brutala dubbelmordet fortfarande ouppklarat, men nu börjar någon ana sanningen bakom dådet.

 

Kerstin Ekmans Händelser vid vatten är en sådan där bok som jag lite vagt tänkt att jag borde läsa eftersom den lär ska vara bra, men det har bara inte blivit av. Förrän nu då jag hittade den som ljudbok på Storytel i en inläsning med Katarina Ewelöf (som visade sig vara så bra som jag hört att hon ska vara). Händelser vid vatten är en berättelse som är väldigt bra, skriven med ett fantastiskt språk och som även innehåller en deckargåta, men det är inte den som står i fokus. Berättelsen får en extra krydda av att den utspelar sig i mina hemtrakter (även om jag kommer ifrån de mer centrala delarna av Jämtland) och jag tycker att Ekman har lyckats fånga både naturen och människorna på ett bra sätt och även det svåra med att bli accepterad som inflyttad på en liten ort där ortsbefolkningen håller samman. Nu när jag har läst Händelser vid vatten så undrar jag så smått varför jag inte läst den tidigare. Och även varför jag inte läst Kerstin Ekman förrän nu.