Hon som måste dö

En hemlös man hittas död i en park i Stockholm och det ser först inte ut att vara något annat än ett tragiskt dödsfall av en man som ingen vet vem det är. Rättsläkaren Fredrika Nyman tycker inte om att hon får allt fler fall på sitt bord där de inte kan identifiera personen och när hon hittar Mikael Blomkvists telefonnummer i mannens ficka bestämmer hon sig för att ringa den kände journalisten, Blomkvist intresse väcks motvilligt när det visar sig att den hemlösa mannen vid flera tillfällen muttrat om försvarsministern Johannes Forsell. Efter Holger Palmgrens begravning har Lisbeth Salander lämnat landet för att göra upp med sin syster Camilla och för inte längre vara den som är jagad.

Hon som måste dö är den sjätte delen i Millenium-serien och den tredje som David Lagercrantz har skrivit. Den här delen i serien går i samma andra som Lagercrantz tidigare delar, framförallt den förra boken, Mannen som sökte sin skugga, där deckargåtan blandas med mer vetenskapliga inlägg, den här gången genetik. Jag vann ett förhandsexemplar av boken tillsammans med en träff med David Lagercrantz och eftersom jag fick boken först dagen innan träffen, så sträckläste jag den på tåget ner till Stockholm, vilket inte var det ultimata sättet att läsa boken på. Det är i alla fall en värdig avslutning på serien och Lagercrantz är en bättre deckarförfattare än många andra.

Ett möte med David Lagercrantz

Tidigare i sommar hade Akademibokhandeln en tävling där man hade chansen att få läsa den sjätte delen i Milleniumserien innan alla andra och att få träffa David Lagercrantz för att prata om boken. Eftersom Lagercrantz har varit en av mina favoritförfattare sedan många år skickade jag in ett bidrag till tävlingen utan att tro att jag skulle ha en chans att vinna. Till min stora glädje och förvåning så var jag en av vinnarna!

Tanken var att vi skulle ha haft en vecka på oss att läsa boken för att kunna diskutera den, men eftersom böckerna kom fram sent (jag fick min dagen innan träffen) så hade inte alla hunnit läsa den så vi pratade inte så mycket om den nya boken. Vi var tio personer, David Lagercrantz och hans förläggare Eva Gedin som satt runt ett bord där David och Eva berättade lite om böckerna och dess mottagande, skrivandet och redaktörens jobb och vi fick ställa frågor.

Det var en väldigt trevlig kväll och efter samtalet ställde David glatt upp på bilder och signerade både nya och gamla böcker.

Dessutom så kom boken i en fin förpackning

Mannen som sökte sin skugga

På kvinnofängelset Flodbergas säkerhetsavdelning avtjänar Lisbeth Salander ett kortare straff efter det som hände i förra boken, Det som inte dödar oss. Även om Salander försöker hålla sig undan de konflikter som finns mellan fångarna, men avdelningens informella ledare Benito trakasserar en ung kvinna från Bangladesh kan hon inte hålla sig från att ingripa. När Salander gamle förmyndare Holger Palmgren besöker henne i fängelset, trots att han numera är svårt sjuk, efter att ha fått tag på dokument som ger nya uppgifter om de övergrepp som Salander utsattes för i sin barndom av myndigheterna börjar hon genast att göra efterforskningar. Till sin hjälp tar hon som vanligt journalisten Mikael Blomkvist på tidningen Millenium.

Mannen som sökte sin skugga är den femte boken i Millenium-serien om Lisbeth Salander och Mikael Blomkvist och det är den andra boken som skrivs av David Lagercrantz. Jag är visserligen ett fan av Lagercrantz författarskap sedan tidigare, men jag tycker ändå att hans två böcker är bättre än de tre första som Stieg Larsson skrev. Den här boken tycker jag är riktigt bra och välskriven deckare med en tajtare historia än den förra boken, Det som inte dödar oss, som gör att intrigen håller hela vägen. Sedan så gillar jag att de mer vetenskapliga utläggningarna som är en del av berättelsen och så är det ett plus att det förekommer relativt lite våld i boken. Jag kommer definitivt att även läsa Lagercrantz tredje bok i serien när den kommer om ett par år.

Sedan så tycker jag att det bara är roligt att jag fått ett av exemplaren med fel titel på bokryggen. 

David och Stieg

Jag kan ha skrivit om det här tidigare, men efter att ha sett söndagens Babel så är det bara att kapitulera och acceptera att jag kommer att läsa den fjärde boken i Stieg Larssons Millennium-trilogin och det beror endast på att jag är väldigt förtjust i David Lagercrantz. Herregud han fick mig att läsa en bok om en fotbollsspelare som jag inte bryr mig om. Det som talar för att det kan bli ganska bra är att Lagercrantz en gång i tiden skrev några deckare som är bättre än genomsnittet och Himmel över Everest är en klaustrofobisk thriller på Mount Everest.

En intressant detalj som kom fram i Babel var när Lagercrantz i förbigående nämnde att han skrivit klart en kärleksroman som kanske kommer att komma ut. Det är en bok som han pratat om ganska länge och som jag redan väntat på att få läsa i några år nu, så det vore väldigt trevligt om den släpptes snart. Dock så verkar boken om hans pappa Olof Lagercrantz komma att bli verklighet så småningom.