Där kärleken bor

Som en del av sitt researcharbete inför sin kommande bok skriver Anaëlle ett brev till en åklagare för att ställa några frågor. Åklagaren Hervé, som är uttråkad av sin inrutade tillvaro, svarar på brevet och det blir inledningen på en brevväxling som kommer att bli allt med laddad och djup och Anaëlle anförtror sig till honom om olyckan som förändrade hennes liv. När hon bestämmer sig för att köpa ett hus tar hon hjälp av snickaren Thomas blir det ett omvälvande möte med två personer som vet att livet inte alltid blir som man tänkt sig utan tar oväntade vändningar.

Där kärleken bor är den tredje romanen av den franska författaren Agnès Ledig som kommit på svenska och i likhet med de tidigare romanerna marknadsförs den som en fransk feelgood. Personligen kan jag tycka att berättelsen bitvis innehåller lite för mycket svärta för att räknas som feelgood. Det är i alla fall en berättelse som innehåller många känslor och som inte är fullt lika förutsägbar som andra berättelser.

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt

Eleanor Oliphant har skapat en trygg tillvaro för sig själv där hon har samma kläder varje dag, äter samma mat, åker till jobbet varje dag och gör det hon ska utan några större interaktioner med kollegorna och när det blir helg köper hon hem fryst pizza från Tesco och två flaskor vodka. En dag när Eleanor lämnar jobbet stöter hon ihop med kollegan Raymond och när de två tillsammans räddar den äldre mannen Sammy som ramlar ihop på gatan, blir det en händelse som vänder upp och ner på Eleanors tillvaro. Hon börjar inse att hon i många år har överlevt, men inte vet hur man lever och rör sig i den värld som de flesta tar för givet.

Eleanor Oliphant mår alldeles utmärkt är den brittiska författaren Gail Honeymans debutroman som hör till den kategori böcker som alla verkade älska och hylla när den kom ut, men som det inte blev att jag läst förrän nu. Det är en berättelse som både är väldigt tragisk, upplyftande och humoristisk på samma gång.

Augustpriset 2019

Idag har det blivit dags för Augustprisgalan och utdelningen av årets Augustpris i kategorierna skönlitteratur, facklitteratur och barn- och ungdomslitteratur samt Lilla Augustpriset. Eftersom jag inte kan vara på plats i Stockholm så följer jag i vanlig ordning galan via livesändingen som streamas på youtube.

Årets vinnare är:

Årets svenska skönlitterära bok

Osebol av Marit Kapla

Årets svenska fackbok

Ålevangeliet. Berättelsen som världens mest gåtfulla fisk av Patrik Svensson

Årets svenska barn- och ungdomsbok

Vänta på vind av Oskar Kroon

Lilla Augustpriset

En ospelad fiol av Emma-Karin Rehnman

Dessutom så delades Svenska Förläggareföreningens Hederspris ut till översättaren Jan Stople.

Genom dina ögon

När Peter besöker sin barndomsvän Simon på sjukhuset efter att ha överlevt ett allvarligt självmordsförsök är det första gången som han hör talas om speciell klinik som kanske kan hjälpa Simon. Det är en klinik som utvecklat en metod som gör det möjligt att med hjälp av en ny form av hjärnskanning kan utforska kontakten mellan människor. Peter upptäcker att chefen för kliniken är Lise, hans och Simons bästa vän på förskolan, men som tappade alla minnen efter en bilolycka när hon var sju år. Lise inviger Peter i klinikens arbete och börjar allt eftersom få tillbaka sina minnen. Tillsammans återupplever de hur de redan som barn kunde ta sig in i andras medvetande och drömmar.

Genom dina ögon är den danske författaren Peter Høegs nionde roman och den första på fyra år (när man som jag är ett stort fan av Høeg får man lära sig att vänta mellan böckerna). Även i den här romanen berättar Høeg en egensinnig historia som känns som att den skulle kunna vara sann, även om jag förstår att det är omöjligt att göra det som de gör i boken. Det här är en märklig berättelse, men det är märkligt på ett bra sätt. En detalj som jag tycker höjer hela upplevelsen är det finns omslaget som får en extra dimension när man tar av skyddsomslaget (plus att djungeln och ödlan har en betydelse för historien).

Mitt liv som råtta

Violet Rue är tolv år gammal och yngst av de sju syskonen i familjen Kerrigan och ser upp till sina äldre bröder. Det är en familj där man håller varandra bakom ryggen oavsett vad som händer. När Violet får reda på att två av hennes bröder hennes bröder har varit med och utfört ett fruktansvärt brott slits hon mellan att berätta det hon vet för att skipa rättvisa och lojaliteten till sin familj. Det val hon gör leder till ett liv i exil och att hennes familj förskjuter henne.

Mitt liv som råtta är den senaste av den produktiva författaren Joyce Carol Oates som kommit på svenska. Oates är en författare som kan vara ojämn i sin produktion och när hon inte är på topp är hon fortfarande bättre än de flesta andra, men när hon är som bäst skriver hon fantastiskt bra och starka böcker. Det här är en tragisk berättelse om en ung tjej som tvingas ta ett svårt beslut och som sedan får leva med konsekvenserna resten av sitt liv. Mitt liv som råtta hör definitivt till en Oates bättre böcker och det är en berättelse som jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig då den grep tag i mig.

Harper Collins Nordic skickade boken

Djuren i Afrika

Fem privatpersoner, en tandläkare, en biolog, en filmklippare, en författare och en kriminalpolis, börjar på varsitt håll genomgår omtumlande förändringar av djurisk karaktär samtidigt som de distanserar sig från sin vanliga omgivning. Tillsammans bestämmer de sig för att rädda djuren och för att göra det krävs det något mer radikalt än att sopsortera och ta tåget.

Djuren i Afrika är den senaste romanen av den norske författaren Erlend Loe och i likhet med hans tidigare romaner är det här en absurd berättelse som inte liknar någonting annat som jag har läst. Det är bitvis en rolig berättelse, men det finns också mycket som är tragiskt och ibland rent ut av motbjudande.

Alfabetaskickade boken

Snösystern

Vanligtvis tycker Julian att julen är det bästa som finns eftersom han även fyller år på julafton. I år är ingenting som vanligt då Julian och hans familj sörjer storasyster Juni som dött. Föräldrarna verkar som att de har glömt bort att det snart är jul. En dag träffar Julian Hedvig, som har världens största leende och som hela hon sprudlar. Dessutom får hon Julian att minnas det bra med julen. Det är dock något som inte stämmer med Hedvig, hon är alltid ensam hemma och vem är den gamle mannen som smyger runt huset.

Snösystern av Maja Lunde är en julberättelse i 24 kapitel som både är väldigt sorglig och som värmer hjärtat på samma gång. Dessutom så är boken illustrerade med vackra och uttrycksfulla bilder av Lisa Aisato. Jag har tidigare i år läst Lundes båda romaner som kommit på svenska, Binas historia och Blå, som båda är helt fantastiska, även om man får lite klimatångest av att läsa dem och blev genast intresserad när jag såg att skulle komma en julberättelse. Det här är en berättelse som passar alla åldrar och jag rekommenderar den varmt. Dessutom blev var Snösystern den mest sålda boken i Norge förra året oavsett kategori eller genre, läs mer här.

Oktober - en sammanfattning

Det har blivit dags att sammanfatta läsmånaden oktober, vilket är en månad som fortsätter vara ganska blygsam när det kommer till det antal böcker som har blivit lästa beroende på att det funnits annat som tagit upp min tid och ork. Men nu är flytten väldigt nära och bara jag kommer i ordning i den nya lägenheten så kommer nog läsningen igång igen.

Lunchbox av Ellen Greider
Där livet är fullkomligt av Silvia Avallone
PS från Paris av Marc Levy
Afternoons with the blinds drawn av Brett Anderson
Jul på menyn av Debbie Johnson

Antal lästa böcker: 5

Antal pappersböcker: 5

Antal e-böcker: 0

Antal ljudböcker: 0

Antal böcker utgivna 2019: 5

Antal klassiker: 0

Antal deckare: 0

Antal faktaböcker: 1

Antal serier: 0

Antal kvinnliga författare: 3

Antal manliga författare: 2

Antal kvinnlig och manlig författare: 0

Antal böcker lästa på svenska: 4

Antal böcker lästa på engelska: 1

Antal böcker lästa på originalspråk: 2

Antal recensionsex: 0

Antal länder: 4 (Sverige, England, Italien, Frankrike)

Jul på menyn

Zoe är förkrossad efter att hennes bästa vän Kate dött i bröstcancer och hela hennes tillvaro vändes upp och ner när hon fick vårdnaden för Kates sextonåriga dotter Martha. Från att ha varit den snurriga bästa vännen och grannen som knappt kan hålla en blomma vid liv har nu ansvaret för en tonåring. För att de båda ska få en nystart i tillvaron flyttar de till byn Budbury vid Dorsets kust. Där finns även Café Havsbris, ett litet fik på klippkanten där alla vilsna själar är välkomna. Sedan ställs allt på ända ännu en gång när Marthas mystiska pappa plötsligt dyker upp.

Jul på menyn är den tredje boken i den brittiska författaren Debbie Johnsons serie Café Havsbris, men bara den andra som kommer på svenska. Jag tycker att det är lite synd att man hoppat från den första till den tredje boken i den svenska utgivningen eftersom det verkar ha hänt en del intressanta saker i den andra boken. Annars så är det här en trevlig berättelse om en trivsam miljö om en grupp originella karaktärer som alltid är beredda att ta hand om en ny vilsen själ eller hela ett brustet hjärta. Det gör mig ingenting att berättelsen till viss del är ganska förutsägbar. Jag kommer definitivt att läsa fler böcker i den här mysiga bokserien när de kommer på svenska.

Afternoons with the blinds drawn

Brett Anderson inleder sin andra självbiografi Afternoons with the blinds drawn med att förklara att det här är boken som han aldrig tänkte skriva. Till vardags är Anderson sångare och låtskrivare i det brittiska bandet Suede och hand förra självbiografi, Coal black mornings, som kom förra året slutade med att bandet fick skivkontrakt. Den här boken handlar om 1990-talet då Andersson och Suede inledde sin karriär med att bli hyllade som Englands bästa nya band innan de ens släppt sin första singel, nådde stora framgångar över nästan hela världen och sedan splittrades (för att flera år senare återförenas igen med ny energi). Till skillnad från de flesta andra rockbiografier fokuserar inte Anderson inte så mycket på listplaceringar utan mer på att berätta historien ur sitt perspektiv. Utöver musiken så präglas boken av Andersons drogberoende som blir allt allvarligare ju längre tiden går och påverkar relationen till de andra bandmedlemmarna och musiken. Anderson även öppen med att han inte var klarade av att hantera en del jobbiga saker på ett så moget sätt som han i efterhand hade önskat att han hade gjort, som när det skar sig med gitarristen Bernard Butler som lämnade bandet när de spelade in sin andra skiva och sedan när keyboardisten Neil Codling blir sjuk och tvingas lämna bandet. En av de saker som jag tycker är finast i boken är hyllningen till just Neil Codling och den påverkan som han hade på bandets musikaliska inriktning efter att han av en slump kom in i bandet (han är kusin med trummisen Simon Gilbert och tittade förbi replokalen för att låna en kostym).

Afternoons with the blinds drawn är en bok som nog kräver att man är ett fan av Brett Anderson och/eller Suede, även om den skiljer sig från andra rockbiografier. Den kräver nog också att man har läst Coal black mornings för att hänga med. Jag gillar boken och det sättet som Anderson skriver på, framförallt att den har ett annat fokus än andra biografier som jag har läst genom åren. Nu återstår det att se om Anderson kommer att skriva en tredje del som spänner över solokarriären och bandets återförening.

Down, en av Suedes bästa låtar från 1990-talet i en avskalad version med Brett Anderson och Neil Codling